Slappa

 

Då var man framme, igen! För vilken gång i ordningen vet jag inte riktigt men denna gång känns det mer behövligt än tidigare. Nödbroms liksom. Det där med att kliva upp i arla ottan blir tyngre och tyngre. Bingen håller en i ett fast grepp. Vägrar släppa taget. Något som dom flesta känner igen. Förmodligen håller jag på att konvertera till tonåring igen. Fas två liksom. Livet går ut på att sova. DEn tanken känns bra. Med är nog inte riktigt relevant. Förmodligen är det alla årsringar som man samlat på sig som skriker om någon relax avdelning. 

Känns tillfredsställande att vakna utan att något larm ekar här i grottan. Gott bara det. Liksom sträcka ut sin lekamen. Höra hur det spakar ock knakar i varje led. Så kristallsjuke övningarna. Vila!
Ska träffa naprapaten idag igen. Returmöte! Så bäva borde varenda liten spänd del av min kropp. I morgon vankas magnetröntgen. Blir en ny upplevelse att skriva in i mitt CV. Vad man nu ska med ett CV till. Meritförteckning är ett mer brukligt ord. Men det låter väl inte lika klatschigt hos beslutsfattarna.

Sen ligger ett pärlband med slappa veckor framför mig. Total relax. Låter nästan som en titel på ett potentiellt album. Notera och lägg på minnet. Måsten finns det ju förstås. Ofrånkomligt! Det periodiska underhållet. Städning och tvättstuga. I och för sig inget direkt ansträngande. Med bör göras just periodvis! Sen lite inlärning av texter inför sommarens spelningar. Finslipa lite texter på några nya låtar. Med viss förhoppning hoppas jag på ett besök i studion också. Men det får bli bonuspoäng i sådana fall.

Nu tillbaka till bingen igen. Verkligen känna att man är ledig. Nu är det på riktigt ett tag framgent.

Er Högvälborne från The Cave