ISCHIAS

 Att vakna på morgonen och ta sig ur sängen. Det har liksom blivit en sportgren. Modern livskamp! Nästa moment är att halta sig runt till bekvämlighetsanläggning. Blöta ner sig och fixa morgonkaffe. Det har blivit bättre. Ett par besök hos kiropraktiker. Ett besök hos akuten med en injektion direkt med smärtstillande och muskelavslappnande. Gick att sova efter den. Sedan dito piller att käka enligt ordination. Eftersom jag är grymt skeptisk till vissa mediciner så lider jag nog av någon bakvänd hypokondri. Vill liksom veta vad man utsätter kroppen för och alla dessa biverkningar. De flesta såna är av ondo. Vill ha tillbaka mitt högerben!

Att köra buss med ett ben som man inte har riktig koll över känns lite väl spännande. Fixa en talja i busstaket. Dra ett rep igenom. Fästa ena änden ungefär vid knäet. Den andra runt höger handled. Sedan måste man nog ordna någon sidledes förflyttning också. Som alla vet så räcker inte hjärnans signaler till övriga kroppen när smärtan sätter in ordentligt. 

Nog av självömkan. Morgonen här på Castillot är trevlig. Man tittar ner över tjärnen. Änder så långt ögat når. Liksom en kittel som kokar där nere. I går var den andlige ner med en släpvagn mat. Plötsligt så var brofästet ett inferno av hungrande änder. När dom sedan drar i gång med allsång där nere då borde Disney vara här och sampla ljud till nästa Kalle Anka film.

Hade besök av en journalist igår. Trevligt när vardagen bryts av på ett bra sätt. Snack om evighetsmaskinen Han & Hans Vänner. 35 år sedan EP,n med bl.a Det var så kallt på kom ut. Låten i sitt ursprung har hunnit fylla 42. Vi avhandlade en massa kuriosa som hänt genom åren. Kom in på Susanna. Ni vet hon, den, det, kvinnan som är fiktiv i texten. Bara så att det ska stämma med melodin. Johanna var det ju liksom patent på då. Så det var ju till att ordna något annat. Svårare en så är det inte. 

Även mjölkpallar och små lustiga orter längst E45 avhandlades. Tror att vi spelat på varenda liten ort längst den vägen. Från Sveg till Gällivare. Den man minns mest är nog Tjintok Hotell  i Slagnäs. Där fick man skriva på sekretesspapper innan spelningen. Nej! Det var ingen Roadhouse stämning där. Bara ett testcenter för utveckling av vissa fordon. 

Så har man då skingrat sina tankar lite grann. Liksom flyttat fokus från smärta i höger ben till hjärnan och ut på pränt. Bra en sån sak. Allt fungerar. Trots alla medikamenter man proppar i sig. Snart behöver man väl inte käka någon frukost utan bara stoppa i sig all sköns mediciner i fantasifulla förpackningar. Kroppens förfall eskalerar.

Er Högvälborne med krycka från Castillot