fredag 13 februari 2015

Älskar livet

Vaknar och känner att jag älskar livet mer än någonsin. Har säkert med gårdagen att göra. Gårdagen som gav intryck som förmodligen kommer att följa mig resten av mitt liv. En ledig dag som vikt åt läkarbesök, hälsa på hos våran vän som har ALS och avrunda med att repa med bandet.

Redan i arla ottan ringde telefonen och jourhavande undrade om jag inte kunde komma och jobba. Förklarade hur denna dag var planerad. Inte mycket att göra något åt. Just besöket hos vår gamla vän kändes angeläget. Man kan liksom inte vara överallt och alla till lags. Enkel matematik!

Läkarbesöket med fastande provtagning gick snabbt. Sökte upp en liten vrå och inmundigade macka och några koppar kaffe ur medtagen termos. Termos! Ett klart underskattat hjälpmedel. Var liksom ett av huvudingredienserna i unikaboxen. Vart tog den vägen? Minnen av gående och cyklande arbetare på 60 talet fraktandes just denna unikabox. Byttes förmodligen ut mot plastkasse den med. Precis som skolväskan, portföljen och allt annat under slutet av 60 början av 70 talet. Det är lätt att glömma sen allt vart plast.

Han ringa kära frun och vi kunde åka tillsammans in till Hudiksvall. Nu har det gått drygt ett halvår sedan jag träffade vår vän sist. Då kunde hon prata om än det var lite släpigt. Dricka någon öl och äta själv. Nu är allt det borta. Det var chockerande att se henne då. Upplevelsen var inte mindre omskakande nu. Efter en stunds dialog med hjälp av assistans så var det bara att ge sig iväg för att ordna en gitarr. Tack Bergströms Musik för det. Känslan av att se ett leende bakom denna sjukdom gjorde min dag. Förmodligen några till med. En stunds leva upp. Dras med i rytmen. Nicka ihågkommande. Fantastisk upplevelse. Beundrar alla som inom vården. Dom får stå ut med mycket. Men har en kunskap som är ovärderlig.

Avrundade kvällen med att repa med bandet. Vi går från klarhet till klarhet. Sakta men säkert arrangerar vi om gamla låtar. Blandar dom med nya. Sätter ihop en låt ordning. Har inte så bråttom att ta oss ann någon publik. Som min gamle vapendragare sa: Varför göra något som man vet man kan göra mycket bättre. Så rätt. Så rätt. Tids nog är vi mogna.

En händelserik dag. Tror inte att jag landat än från den. Kommer att ta några dagar. Livet är bräckligt. Hänger i en skör tråd. Älskar livet mer än någonsin nu!

Vintern rasat ut

  Första maj. Själva datumet har något magiskt över sig. Något gammalt hoppfullt om en bättre framtid. Arbetarnas dag! Kanske som allra stör...