måndag 26 januari 2015

Försvinnande

En dryg helg med moms att lägga bakom sig. Hur än det är så blir man seg av att jobba långa pass. Såna där som sträcker sig över den berömda tretton timmars ram tiden. Ibland längtar man efter sju/fyra, åtta/fem heller något i den stilen. Förmodligen skulle ett sju/fyra, åtta/fem inte bringa så mycket variation. Snarare ett monotont passande av en maskin precis som i Chaplins Moderna Tider. Till slut flippar man ut där också.

Apropå flippa ut. Hur många av er som läser detta har sett Flashback med Dennis Hopper i högform.  Fantastisk film som bevisar att mitt tidigare inlägg om frihet är sant.

Väl i vardagen så hade jag en världspremiär i helgen. Trodde inte det skull inträffa. Stoppa och in vinkad av lagens långa arm. Där stod dom. Uppradade som pingviner med reflexvästar. Stoppade allt. Så jag sällade mig till de stoppade. Fixade in bussen mellan två i min värld just då lite avigt parkerade tjänstebilar med utryckningslampor. Väl där så i med handbromsen. Upp med dörren. Där kommer han med draget sållningsinstrument. Kontrar snabb att jag har banne mig en egen blås i bussen. Suger åt mig deras. Som i ärlighetens namn kändes lite mer tung blåst än de fast monterade i bussen. Naturligt vis visade det ingenting. Sen kommer det roliga. Han vill se körkortet.
Yrar kring bakom ratten innan jag  hittar det och sträcker fram till konstapeln. Möjligen kunde det ha varit en aspirant. Ung var han i alla fall. Han grabbar mitt körkort. Tappar det och jag kan inte hålla tyst.
- Blev du nervös?
- Nej! Jag fryser om fingrarna och har ingen känsel.
Se där. Inget kul att vara polis heller på vintern. Blev ett tack och hej och ha en bra dag innan jag återgick till den normala rutten.

Idag råkade jag ut för BJ med tillbehör. Dagens ämne var tydligen rullbandspelare. Tillbehöret numera fetare än någonsin. Så fet att hon har problem att prata. Hon sökte på Blocket och BJ  kommenterade världsvant efter som han kan allting. Dessa två orkar man med i cirka fem minuter. Sedan kräver öronen lite tystnad och ögonen något neutralt som en snödriva att gotta sig år. Tillbehöret förstörde min aptit för några år sedan iklädd endast linne på den där kroppen. Den som man med gott samvete kan sätta siffran 3 efter. Kubik liksom.

Man ska inte ha spektakel åt människor utseende och kroppshydda. Men med ett sånt chassi så borde man nog fundera på sin hälsa  lite grann. Liksom dra ner på amöba förfarandet.

Snart är den här månaden över. Känns som det varit januari alldeles för länge. Liksom släpat sig fram som en jenka. Tempot är OK med hela tiden så hoppar man tillbaka lite grann. Bara för att kompensera januari så har man kortat ner februari. Tanken är väl att vi plötsligt ska utbrista. Nämen! Är det redan mars???

Måste försöka övervintra igen. Det blir banne mig svårare och svårare. Som lite pojk så var man ju alltid ute. Skidor, skridskor, bandy. Gärna skidorna till bandyplanen och sedan på med de medhavda skridskorna. Fanns jävlar inte några skjutsar då inte. Inga direkta ledare heller. Lite doityorselfandfixit över det hela. Nu gör det ont i kroppen när man ser ett ¨par skidor. Jo dom finns här ute likaså skridskorna. Så det hela sitter nog i viljan. Ska man skylla på något får det nog bli att bandy rinken inte finns längre. Ledare och organiserat ståhej har tagit över. Leken som fostrade några generationer goda idrottare har byts ut mot allt för mycket alvar. Alla köper det dessutom. Idag har lillen varit på babysim, skidskola, fotbollsskola etc. Vart tog lek ock lär andan vägen? Försvann den med folkhemmet?

Lediga funderingar

  Fantastisk morgon. Ledig en onsdag. Var längesedan det hände. Men det är väl så det ska vara för att uppskatta saker. Dom där små detaljer...