Tittar ut genom fönstret och ser en isbelagd vägsträcka. Samma som för en dryg vecka sedan var välplogad och snö belagd. Precis som det egentligen skall vara denna årstid. Själv har man stäckt ut, böjt och tänjt på sin lekamen. Ryggen och axlarna är inflammerade efter diverse ofrivilliga gymnastik övningar i grekisk-romersk fristil. Ska nog prova en stillsam promenad enligt medikus råd. Kan ju liksom inte bara sitta här och förtvina mina stackars små tendensmuskler.
När man ändå har tråkigt så kan man ju roa sig med att studera husets sällskapsdjur. Under den kalla perioden så var kattorna som energifyllda stridsvagnar. Tog chansen att attackera varandra bara någon närmade sig deras osynliga revir. Hunden agerade stridsdomare och satte klara regler att hit men inte längre. Detta pågick då under dygnets alla timmar. Nu har dom tagit igen sig och tycker att man kan roa sig med att gå ut och släpa in något litet fyrbent som man sedan lämnar strategiskt så att husets tvåbenta nästan trampar på det under sömndruckna morgonsteg. Jag lovar man vaknar när mattan/golvet sviktar så där mjukt och inte har ett visst motstånd.
Hunden då? Jo ligger på golvet och slumrar. I nästa ögonblick släpper han lite väder och vaknar till. Ser ut som om han tänker. Vad var det där för ljud? Slumrar till igen för att bara några minuter senare göra om proceduren. Fast lite mer högljutt. Studsar upp. Lyssnar och luktar. Går runt som en patrullerande kvarterspolis. Då händer det igen. Hunden vänder sig om luktar och ser oskyldig ut. Ser ut att tänka: Jaha! Det var därifrån ljudet kom. Lukten också för den delen. Ni förstår vad jag har tråkigt när jag lägger energi på att studera och analysera djurens beteende.
Levande ljus är ett stående inslag vid frukostbordet. Skapar en viss stämning och doft som förknippas med vissa högtider. Den rådande värmen har gjort att övervintrade flugor sakta vaknat till liv. Nyss kom en Kama Saki fluga och stajlade för sista gången. Vet inte om det var syfte att lära ut att om man flyger genom en ljuslåga så går det käpprätt. Heller om den bara var trött på sin existens. Med ett högljutt fräs så brann vingarna upp och resten av flugan hamnade i smält stearin/paraffin heller vad nu ljusen innehåller.
Som Ni kan ana så händer det saker även om det verkar trivialt. Vardagen har sina ljusglimtar om man vill vitsa till det. Lev väl därute. Själv ska jag ta hand om min värkande och ömmande lekamen.
