måndag 1 maj 2023

PUGH

 


Ännu en legend och en förebild har parkerat.  Den artist som jag genom åren kanske har sett flest gånger. Första gången var i Ljusdals Folkets Park. Tror att det kan ha varit 1970. Kommer ihåg att jag som tonåring upplevde det hela lite märkligt. Helt klart var det ju pop. Fast väldigt annorlunda då i mina öron. Man hade ju sett diverse av den då svenska popeliten på den scenen. Det här var något helt nytt. Så LP,n Ja dä e dä införskaffades.

Så kom nästa platta. Pughish! Föräldralåten blev liksom inkörsporten till någon sorts tonårsrevolt. Även disko kvällarna på Titt In levererade den låten. Ett soundtrack in my life. Minns att mina föräldrar inte var helt överens med den låten. Kanske det som gjorde det hela mer spännande i det närmaste förbjudet.

Hollywood var den sista plattan enligt min mening som Pugh levererade. OK! Ett steg till liveplattan kan jag bitvis hålla med om att den är bra. 1975 Midsommar i Hede är en av höjdpunkterna. 19 år tält och ett helt gäng galna kamrater. Pugh & Rainrock på scenen ger en konsert som fortfarande sitter i min ryggmärg. Ni som var i folkparker under 70 talet kanske men de stenfundament som man fäst plankor på för folks bekvämlighet. Något att sitta på och avnjuta någon artist. Det var ståplatser och efter att hoppat, sjungit med och härjat ur sig som man bara några 100 tonåringar kan  så återstod inte mycket mer än kaffeved och just stenfundamenten. 

På tältplatsen så slog man sig ner där någon spelade Vandrar i ett regn och sjung med Chipcherry ungarna dom väntar. Så Pugh sitter nog på ett litet moln tillsammans med andra legender och blickar ned. 

Er Högvälborne från ett trist The Cave


Inga kommentarer:

En månad har gått!

  Ja då sitter man här igen. Det har gått en månad sedan jag bestämde mig för att ta en timeout från busskörning. Måste tillstå att det besl...