Kvällsvecka över

 

Att arbeta eftermiddagar och kvällar är tungt. Inbillar mig att förra helgens urladdning med musik hjälpt till på ett positivt sätt. Den teori som jag har är att man levererar en massa positiv energi och får tillbaka lika mycket från publiken. Hörde någon sådan hypotes på radion i går kväll. Hur det än står till med det har jag haft nytta av det denna vecka. Mörker och blöta vägar är inte kul. Men nu är veckan över.

Hade en plan att besöka något av stadens fik idag. Men har lagt det på framtiden så att man kan få lite sällskap över fikat. Känner för lite social samvaro, nya inputs och ny energi. Sånt som gör en glad. Sånt som behövs i den tråkiga månaden november. 

Några tankar som for runt i min skalle igår kväll:

Man transporterar ju i princip alla sorter. Från fridfulla pensionär till mer framfusiga tonåringar och allt där emellan. Utseendemässigt så ska man ju inte ha lytesskoj åt människor. Men samtidigt så underlättar det med lite humoristiskt tänkande. Det hjälper också till att hålla någotsånär koll på vad som rör sig i bussen. Alla utmärker ju inte sig så det gäller att ha någon sorts form av koll. Sedan kan man ju med speglars hjälp hålla lite extra koll på vissa.

Hur ser det ut i verkligheten då? Jo! Som exempel kan det vara outfiten som man reflekterar på. Typ ABU skeddrag i öronen. Pop nitar i kinderna. Rastafari klädsel etc. Det kan även vara kroppsspråket och hur man är skapt. Som Oj! Han har ju ett ensiffrigt BMI och av kroppshållningen att döma stor kalkbrist. Hmmm! Den här har nog eget postnummer. Lättare att hoppa över än att gå runt. Hyllor som en gammal barockmöbel! Ja listan kan göras längre.

Sedan har vi dom som på ett heller annat sätt är ganska anonyma tills dom hittar sina likasinnade. Då uppstår ljuv musik och så skapas det någon sorts form av tredje person. Där har man två alternativ. Ett: Det positiva. Genast sätter man igång med att sjunga. Oftast det som ligger på listorna eller som i dagsläget presenterats i Så mycket bättre. Alternativ två: Terror. En hotfull stämning byggs sakta upp och tredje personligheten  är i princip kapabel till vad som helst. Finns då båda dessa varianter så brukar dom ta ut varandra. Allt blir liksom bara så där vanligt, halv tråkigt och trist.

Sedan gäller det ju också att vara social och rapp i käften som chaufför. Det är ingen lek. Många och även jag har fått skura bussar och ta reda på diverse kvarlämnade kroppsexkrementer. Inte så att man skrattar läppen av sig klockan 05.00 en söndagsmorgon det inte. Möjligheten att undvika detta är att snabbt registrera vilka som kan tänkas göra detta. Föra en dialog på den nivå dom befinner sig på. Typ. Scccha duurå. -Foorsshca! OK! Sedan se till att personen sätter sig nära främre dörren.

Bli kompis med den förfriskade. Tjena! Haft kul ikväll och här sitter jag! Då har man vunnit någon sorts form av sympati. Dom tycker liksom synd om oss som måste jobba. Där har man vunnit en ordningsvakt på bussen. Som servar och tar hand om och rapporterar eventuella angelägenheter. 

Dessa trick finns inte i någon skolbok. Men har man stått och hycklat folk från en scen i närmare tre decennier så har man en viss vana att få pöbeln med på noterna. Och så skall man komma ihåg att man aldrig är bättre än sitt sista framträdande oavsett bransch!

Er högvälborne som redundant kumulativ  Från The Cave