Så var det då gjort. Näsviken och Pajalagrillen. En trevlig liten pizza/pub där byborna kan träffas över en bit mat och några pilsner. Namnet är befogat. 93% av besökarna var av manligt kön. Resterande 7% fick sitt dansbehov tillfredsställt för i år och en stund till. Till min fördel var att det är nära inget långkörande på natten utan hemma i hyfsad tid. Trots allt så är man som ett överkört såll i alla fall. Undrar hur detta kan komma sig. Två teorier. Den ena är att man inte har någon rutin längre. Den andra är att man jobbar heltid också. Tyvärr så är ju musiker inget jobb enligt vår myndighet för arbete. Så nu har jag avlagt rapport. Vi hörs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tess, Jessie och Mårten
Man blir glad och upprymd. Musik som berör. Sånt som man aldrig hört förut. Okända marker. Jag vill ha mer. Två musikupplevelser på mindre...
-
Ute lyser solen. Det ligger i luften som Herr Ledin skulle ha uttryckt sig. Hur ställer sig fysiker till det uttrycket. Förmodligen väldigt ...
-
Så var vi där! I den månad man ska minnas september enligt den gamla visan. Helt plötsligt så är det något som heter Mårtensafton. Visst ja...
-
Så har då december omfamnat mig. Samtidigt som någon märklig trötthet som inkluderar snuva och huvudvärk. Fast det är ingenting som man ska ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar