Så är det då dags att blåsa liv i den gamla maskinen Highway 61. Det är några år sedan bandet kuskade runt på halkiga vägar och spelade Dylan låtar på krogar runt om i Norrland. Någon större succé vet jag inte om bandet gjorde. Dylan i all ära men kanske var vi som vanligt före vår tid. Efter det vi bytt namn och ändrat repertoar så blev vi mer publikdragande. Så den 23:e får vi se om tiden hunnit i kapp oss eller om idén inte håller. Visst! Det finns stunder som är oförglömliga med bandet. Strömsund nonstop spelning med Refreshments där vi helt otippade blev publikens gunstlingar. Vilket öppnade dörrar till fler speltillfällen. Trästockfestivalen i Östhammar som även resulterade i att vi hamnade på en samlings CD. Många Dylan fans som fick något nostalgiskt i ögonvrån när vi spelade deras önskemål. Listan kan nog göras längre men nöjer mig med detta. Framtiden får utvisa om vi kommer att spöka något mer.
måndag 12 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tess, Jessie och Mårten
Man blir glad och upprymd. Musik som berör. Sånt som man aldrig hört förut. Okända marker. Jag vill ha mer. Två musikupplevelser på mindre...
-
Ute lyser solen. Det ligger i luften som Herr Ledin skulle ha uttryckt sig. Hur ställer sig fysiker till det uttrycket. Förmodligen väldigt ...
-
Så var vi där! I den månad man ska minnas september enligt den gamla visan. Helt plötsligt så är det något som heter Mårtensafton. Visst ja...
-
Så har då december omfamnat mig. Samtidigt som någon märklig trötthet som inkluderar snuva och huvudvärk. Fast det är ingenting som man ska ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar