måndag 25 augusti 2014

Skaparglädje

Så har då den värsta arbetsångesten lagt sig. Första veckan i sadeln avklarad. Lite lätt ringrost så där första dagen men sakerna sitter liksom i ryggmärgen på något vis. Konstigt egentligen men det är vät den mänskliga hårddisken heller RAM minnet. I och för sig så vore det inte dumt att ha en inbyggd USB kontakt. Liksom bara tanka på kunskap när man behöver den. Inga speciella händelser heller som man har noterat. Väntar med spänning på det där speciella som inträffar när man minst anar det. Den där lilla detaljen som man lever på några dagar.

Helgen besök på Fiskafänget var lika trevligt som man förväntade sig. En massa gamla bekanta. Man är ju i den sitsen att man känner folk både här och där i vårt avlånga land. Trevligt tycker jag ifall man skulle få för sig att ta en roadtripp runt i Sverige. Nu känns det avlägset. Det som är som roligast just nu är att man börjat skriva en massa nya låtar. Proppen har liksom lossnat. Heller så var det en välbehövlig paus från musiken som behövdes. Nya lekkamrater och naturligtvis får man ett nytt sound på köpet. Så hösten vintern kommer att gå i musikens tecken och finslipa allt det nya. Kul är det i alla fall.

Har liksom även tänkt tanken att under dessa år som man låtit bli musiken och ägnat sig åt andra saker så kanske det ramlat in några infallsvinklar. En textfras en melodislinga. Känns som det i alla fall. Så inom sinom tid så kommer vi nog att kontakta vår Ocoola kamrat i Los. Tror det kommer att bli en satans kul session. Om han nu orkar med oss och vårat skrammel. Den stora hitten heller genombrottet ger vi nog blanka fan i. Har man inte lyckats hittills trots alla ryggdunkar och lovord och löften så ska man inte tro något nu heller. Nu är det bara skoj som gäller. Tekniken ser ju också lite annorlunda ut. Idag behöver man inte göra något fysiskt exemplar utan bara digitalt via Spotify. Nya tider, nya möjligheter. Vem köper förresten skivor idag? Jag köper någon enstaka som jag verkligen vill ha. Spontan köpen av någon okänd grupp tror jag helt har försvunnit. Där finns mycket oupptäckt.

Det har också svängt i trubadur branschen. Man behöver inte längre låta som ett helt rockband utan det duger med en akustisk gitarr och en mikrofon. Några schyssta låtval så är man i hamn. Ganska schysst egentligen. Kraven liksom sänks lite på utrustning. Nu får man lita på sin egen förmåga och scenvana. En publik kan ju vara ganska tuff. OK! Lite konstigt blir det ju om man ska spela något som kräver lite tungre komp. Fast å andra sidan kan man ju ge fan i det. Lägg gärna märke till att jag inte hackat någonting på politiken detta inlägg. Jag tycker dom sköter hackande så bra själva just nu. Så jag behöver inte.

BONBONJÄR

  Tänk vad en del människor är lättkränkta. Håller sig i sin egen bonbonjär. Stänger locket och kretsar runt i sin egen bubbla. Kanske man ä...