A Compete Unknown

 Jorå! Så att. Vår betraktelserna avtog lika fort som dom dök upp. Vinterkläder på igen.  Fast inte riktigt! Solen värmer faktiskt. Vårdagjämningen närmar sig. Hopp ännu mera hopp. Känns liksom i kroppen. Man hottar och komponerar låtar. Skriver texter och funderar på vart kommer detta ifrån. Är det ett kall eller bara så att dom finns där ute. Låtarna som ligger dolda för dom som inte behöver dom. Väntar på att någon som har gåvan att fånga in hela arrangemanget. Kanske krävs talang också. Vad vet man?

Staden hade finbesök idag. Den Ocoole från det västra delarna av landskapet var på besök. Så över en fika på stan så avhandlades ditt o datt. Mest musik då. Så ett besök hos en blivande rockstjärna. OK! Vi fick epitetet rockstjärnor båda två i hans blogg. Han knatade vidare till Clas Olson och deras gubbdagis. Själv lider jag av chaufförs nacke igen så det var bara hem och vila.

Näringsintag och ner på stan igen. Vankar omkring som en disktrasa. Så där lagom urvriden. Drar in på fritidsgården numera för mogen ungdom. Drar en fika och snackar bort en timme. Hem för att vila en stund igen. Då kommer den där melodislingan jag väntat på. Månne den legat i något gatuhörn och väntat på mig? Vilar och slingan ligger kvar. 

Iväg för att hämta sonen. BIO! Det var länge sen. Film "A complete unknown" nostalgi för mig. Sonen hänger med. Smittat naturligtvis. För min del en tripp tillbaka i minnenas kvarter. Känns på något vis aktuell igen. Tidsdokument som återvänder. Nöjd som bara den att få dela upplevelsen med sonen.

Väl hemma så sköljs kvällen ner med öl. Melodislingan får text och låten ligger klar.

Er Högvälborne från The Cave

Mars eller vår eller va?

 

 

Mars månad1 Det ser man på katten här ovanför. Liksom vissa förväntningar som ligger i luften. Den lysande framtid ligger och väntar. Måste skriva något positivt efter allt elände som sker runt om i världen: Så var det sagt!
Positivt var det! Pratade med en god vän igår som påstod att våren var fan inte vacker. Det är bara ett påhitt. Skitigt, plaskigt och diverse avföring som tinar fram. Här i stan är det mest fågel och hund som lämnar de spåren. 

Så jag måste ju liksom kolla in det där med våren. Och jo! Visst jag hittade ett och annat som beskrivs tidigare i texten. Men inte bara det. Finns fler intressante objekt. Vi kan börja med den okrönte radhuscasanovan.. Spelar ingen roll vilket kön vi väljer att placera det i. Men det är ju en Casanova. Så det får bli manligt. Attribut. Väldigt propert klädd. Gångstilen är lite speciell då han liksom småjuckar och stöter fram underlivet lite kraftigare med jämna intervaller. Man kan nästan tro att det är en parningsdans. Detta fenomen inträffar även på dansbanor vintertid. Lite föråkning liksom.

Sen kommer lite mer udda inslag. Personen som ser ut som en certifierad langare. Lite vankande gång och rastlös blick. Lider ofta av nojor av alla handa slag, I den personens närhet finns också den alkoholmarinerade triaden. Jo! Dom är ofta en grupp om tre. Ett par och den manliges bästa polare. Häckar ofta på någon av staden parkbänkar. Vintertid brukar dom kunna ta sig in i trappuppgångar. 
Den Certifierade langaren är som en kameleont och anpassar sig till omgivningen:

Hurtbullarna! Intensiva jävlar! Spatserar i rask tempo dessutom leende som om det är skitkul att gå fort med stavar. Just dessa stavar ger ifrån sig ett enormt retligt "klickediklack" ljud. Liksom en varningsklocka för dom andra kategorierna. Radhuscasanovan ser faran i en äkta man som kommer rusande. Triaden sitter lugnt och dricker ur det som finns och langaren ler och stavljudet som verkar hypnotiskt på just langaren. 

Så när hurtbullarna har passerat och terroriserat de andra så blir det liksom stiltje. Man anar lugnet före stormen. Så där vid lunchtid händer det saker. Tjänstemännen och kvinnorna med kan vara politiker. Vi som går före mat och vi som går efter mat. Kännetecken: Pratar konstig svenska. Nästan som man borde tro att det är något chiffer. Alternativet är att man blir helt alldaglig vilket förvånar mig. Kan det vara något fiske.

Sen har vid mammorna med barnvagn. Outfit är eller kan vara men oftast träningdress. Så långt allt väl. Har en viss kärlek till mobiltelefoner. Lite fundersam över den kombinationen!? Men studerar man dom försiktigt så inser man att barnet i vagnen sover. Då kan man sprida vokabulär hej vilt. Förmodligen med någon eller nårga väninnor i närheten.

Så långt har jag kommit med mina vår spaningar, Blir kanske fler. Förövrigt så blommar mina Clivia alla tre krukor. Så nog fan är det vår!

Er Högvälborne från The Cave!

 

Tandvård

 

Då var det den tiden på året när det obligatoriska besöket hos tandvården blir gjort. Man inser att man under 60 talet blev utsatt för diverse försök. Det obligatoriska vid dessa årskontroller är att någon gammal amalgamlagning gett upp. Tanken slår mig att det borde finnas något sort reklamations system mot detta. Inbillar mig att man borrade hejvilt och plöjde in amalgam för att trygga framtiden åt kommande dentister. För att inte tala om den utrustning som man hade på 60 talet. Man kan få tandläkarskräck för mindre. Tekniken har gjort enorma framsteg på tandvårdsområdet.

Nog om munhygien! Byter till musik nu. Vi spelade på ett 70 års kalas helgen som var. Insåg att musik och vissa låtar är nostalgi och minnen. När man ser födelsedagsbarnet med fru fälla en liten tår till en låt. Ja! Då vet man att man slagit in på rätt spår. Soundtracket till livet liksom! 

Själv har jag ju som bekant lämnat det digitala strömmandet av musik dithän. Nu är det fysiska media som gäller. Vinyl, CD och DVD. Efter knappt en halv månad har jag insett att jag lyssnar på ett annorlunda vis. Hels skivor. Inte ett stressande, hoppande mellan låtar som det digitala strömmandet innebar. Visst! Erkänner att det till en början hade sin tjusning. Men att byta ut en knapptryckning mot att plocka fram en skiva. Lägga den på tallriken eller peta in den i spelaren ger en helt annan känsla. Sen lyssna på hela albumet i lugn och ro. Bara det! Njutning.

Sen kommer nästa aha upplevelse. Melodislingor har gjort come back i mitt huvud. Kan kanske vara det att solen har börjat värma igen eller att dom gamla legenderna på mina plattor pratar med mig. För nog anlita en terapeut om detta fenomen. Tänker osökt på den utbrända före detta läraren i Krokom som kom fram under en spelning och sa att han ville undersöka min hjärna. Erkänner att jag blev väldigt skeptisk till denna person!

Dags för lunch och sedan en promenad ner på stan för att delta i ett årsmöte för en av de föreningar som jag är medlem i. Gäller att vara där och påverka samt att inte göra något stort väsen av sig. Liksom bara finnas och inte synas. Man kan ju bli vald till något som man inte har lust till.

Er Högvälborne från The Cave

Kryssning

 

Så har man då gjort det igen! Skvalpat omkring och åkt buss i flera timmar. Ja! Ett och ett halvt dygn blir det när man summerar. Så dagen till ära så blev det en promenad runt stadens fågelbad. Syresättning tror jag att det kallas för. Kändes skönt att komma iväg ett tag. Se och höra något annat en stund. Inputs liksom. Ja några fick man i alla fall.

När man sitter i en buss i princip är den fylld av skröpeltorpare. Det vill säga att bäst före datum gått ut och att VDN varufakta ser för jävligt ut. Så man sitter där i sin bubbla och undrar vad man gör här. Tur att det är fri aktivitet på båten. Förutom buffén då. 

Alla Ni som sett Monty Python´s sketch om hård uppväxt och taskig barndom kommer att förstå parallellen med min upplevelse. Frågan man ställer sig är varför pratas det sjukdomar och krämpor där den ena överträffar den andra? Hör det liksom till skolboken. Nu är du gammal och sjuklig och har krämpor så basunera ut det så alla får veta. Samtalsämnet är liksom på gång. Efter att ha tvingats lyssna på den ena historien efter den andra så letar man upp ett enskilt bord när det är dags för matrast. Då kommer nästa bekymmer. Dom är inte så häv på teknik! Frågan är om och varför man ska gaffla med kassan om sin okunnighet. 

Nåväl! Snabbt in i bussen igen. Sprätta en malt och kyla ner sin frustation. Men undrar ändå "vad gör jag här" Kommer överens med mig själv att man kanske gjort en ny bekantskap med andra åkommor som man kan anamma. Vad vet jag. Sånt bör man akta sig för. Väldigt noga!

Det här med TaxFree börjar likna ett fiasko. Tänkte inhandla snus men vid lite priskoll så insåg jag att det är billigare hemma på en viss butik. För att inte tala om alkohol! Likförbannat handlas det förmodligen invaggas pöbeln i ett det är just billigare! Så för min del blev det inte alls mycket handlat. Lite godis och en flaska Gin. Fast man såg de som släpade varukorgar med diverse i.

Roade mig med att strosa runt bland olika evenemang på båten. Allsköns musikunderhållning. Dansband utan basist. Fast bas fanns ändå. Förinspelat, taktfast och dansant! Så trubadurer. Lyssnade både här och där. Undrar om den duo där jag ingår kan ha uppfunnit mellansnacket och vilka låtar som ska spelas? Så där lärde man sig inget nytt. 

Tror det får dröja ett bra tag innan jag ger mig ut på något liknande igen. 

Er Högvälborne från The Cave  

På toppen av en civilisation

 

Januari går mot sitt slut. Sen väntar den där korta månaden februari. Har en teori om att man gjort den lite kortare bara för att lura oss att snart är det vår. I vilket fall så har man slitits mellan hopp och förtvivlan denna månad. Förtvivlan kanske är fel ord. Men när MSB börjar inspektera och säkerställa skyddsrum blir jag lite skeptisk. Trodde inte i min vildaste fantasi att man skulle behöva uppleva något sådant. Skrämmande!

I vilket fall så tror jag att bilden här ovan kan illustrera framtida boende. Ett krypin med kamin väl isolerat vintertid med ett rejält snötäcke. Sommartid har jag inte reflekterat över än. Men det kommer nog. 

Så fick man ett uppslag i de lokala Hälsingetidningarna. Man hoppas att det ger lite ringar på vattnet. Behöver liksom sprida lite glädje i dessa tider. Inte bara sprida utan också få glädje tillbaka. Det behövs helt klart nu! Mer än tidigare!

Medans MSB säkerställer skyddsrum så dansar maktens kolosser på sina piedestaler. Undrar hur och vad som kommer att hända? Tror jag börjar förstå den yngre generationen och deras brist på framtidstro. Uppgivenheten personifierad. Hot och våld och andra attacker Kommer ut ur vår television Viskningar och annat snickesnacker på Toppen av en Civilisation.

Er Högvälborne från The Cave

Trettonhelg

 

Så har man då tagit sig igenom alla helgdagar. Allt i lugnt och stillsamt tempo. Man är liksom inte så äventyrslysten längre. Säger som en viss Herr Wassberg sa en gång i tiden (-Man blir segare i kroppen!) Visst fan hade han rätt. Man spar på krutet till sommaren. Ni vet den där årstiden då allt är mycket enklare. 

Tog bussen till Ljusdal i lördags. Tänkte att man träffar säkert några gamla bekanta. Inte då! Behållningen bestod i en DJ som spelade väldigt blandad musik. Fast jag räknade kallt med att det skulle vara fullsatt i Röda Kvarns lokaler. Insåg också att det var kyligare fast på ett annat vis i Ljusdal och även mer snö. Egentligen inget ovanligt mer ett konstaterande. 

Man undrar även med facit på hand vad som hänt med nöjeslivet. Utbudet borde vara större men inte då. Slog den där pandemin undan fötterna både på besökare och nöjeshak? Eller är det den nya generationen som har helt andra värderingar när det gäller att roa sig. Är det fest över internet som gäller?

Man fortsätter att försiktigt tassa in i 2025. Känns lite skrämmande med alla styrande galningar runt om på klotet. I och för sig räcker det att titta lite närmare. Gå ner på kommun nivå så hittar man galningar även där. Fast det är ju självvalt om man vill sitta på en utsatt position och vara beredd att svara för sina och andras kollektiva handlingar.

Så jag fortsätter nog med mina små projekt här hemma i grottan. Känns bekvämt i väntan på vårsolen. Ni som gett Er tid att läsa min blogg önskar jag en god fortsättning! Ja! Alla Ni andra också för den delen.

Er Högvälborne från The Cave 

Gott nytt år!

Då var det dags igen. Ännu ett nytt år knackar på. Ligger just nu och lurar bakom tolvslaget och alla ring klocka ring. För att sedan titta fram som ett nytt, hoppfullt år med alla ingredienser. Precis som alla andra nya år. Då ska det firas med bubblor, nyårslöften och kärleksyttringar. Allt är liksom nytt! 

Sen ska ju alla medier och förståsigpåare skapa sina listor och presentera dom i snygga förpackningar. Musik, film, sport you named it! Skälv hade jag också en plan för just detta. Musik och film då. Men efter en massa funderande hit och dit så gav jag upp. Insåg att det ligger i betraktarens ögon och öron. Tycke och smak. Så hoppar över den detaljen. Vi blir nog påhoppade ändå av förståsigpåarna.

Året som gått då? Ganska mediokert år i min värld. Man drog i nödbromsen ett par gånger. Praktiserade som friherre. Medger att det nu efter andra försöket känns riktigt bra. Ta dagen som den kommer. Fylla den med saker som känns meningsfyllda. Kliva ur ekorrhjulet och stå på sidan om. Nästan så att man känner sig som en rebellisk tonåring. Fast i en mer ordnad form. 

Så var det, det där med nyårslöften. Jag kan liksom förstå tanken med att avge ett sådan när allt startar om. Man står på ruta ett och tärningen är kastad. Själv har jag som alla andra misslyckats med mina sista nyårslöften. Vilka dom var? Jo! Börja röka! Sprack redan första dan. Fungerade liksom inte alls. I och för sig lika bra det. Lär inte vara så nyttigt. Sedan refrängsångare i Venezuela. Tränade refränger i flera månader. Men kom aldrig i väg dit trots korrespondens med diverse Venezuela orkestrar. Tror det kan ha varit något med min hälsingedialekt som ställde till så att det också sprack. Men nyårslöften är ju som sagt till för att brytas.

Så man har ju denna dag på sig att klura ut något nytt löfte. Vi får se om det kan bli något!?

Er Högvälborne önskar Er alla Ett Gott Nytt ÅR från The Cave