Trettonhelg

 

Så har man då tagit sig igenom alla helgdagar. Allt i lugnt och stillsamt tempo. Man är liksom inte så äventyrslysten längre. Säger som en viss Herr Wassberg sa en gång i tiden (-Man blir segare i kroppen!) Visst fan hade han rätt. Man spar på krutet till sommaren. Ni vet den där årstiden då allt är mycket enklare. 

Tog bussen till Ljusdal i lördags. Tänkte att man träffar säkert några gamla bekanta. Inte då! Behållningen bestod i en DJ som spelade väldigt blandad musik. Fast jag räknade kallt med att det skulle vara fullsatt i Röda Kvarns lokaler. Insåg också att det var kyligare fast på ett annat vis i Ljusdal och även mer snö. Egentligen inget ovanligt mer ett konstaterande. 

Man undrar även med facit på hand vad som hänt med nöjeslivet. Utbudet borde vara större men inte då. Slog den där pandemin undan fötterna både på besökare och nöjeshak? Eller är det den nya generationen som har helt andra värderingar när det gäller att roa sig. Är det fest över internet som gäller?

Man fortsätter att försiktigt tassa in i 2025. Känns lite skrämmande med alla styrande galningar runt om på klotet. I och för sig räcker det att titta lite närmare. Gå ner på kommun nivå så hittar man galningar även där. Fast det är ju självvalt om man vill sitta på en utsatt position och vara beredd att svara för sina och andras kollektiva handlingar.

Så jag fortsätter nog med mina små projekt här hemma i grottan. Känns bekvämt i väntan på vårsolen. Ni som gett Er tid att läsa min blogg önskar jag en god fortsättning! Ja! Alla Ni andra också för den delen.

Er Högvälborne från The Cave 

Gott nytt år!

Då var det dags igen. Ännu ett nytt år knackar på. Ligger just nu och lurar bakom tolvslaget och alla ring klocka ring. För att sedan titta fram som ett nytt, hoppfullt år med alla ingredienser. Precis som alla andra nya år. Då ska det firas med bubblor, nyårslöften och kärleksyttringar. Allt är liksom nytt! 

Sen ska ju alla medier och förståsigpåare skapa sina listor och presentera dom i snygga förpackningar. Musik, film, sport you named it! Skälv hade jag också en plan för just detta. Musik och film då. Men efter en massa funderande hit och dit så gav jag upp. Insåg att det ligger i betraktarens ögon och öron. Tycke och smak. Så hoppar över den detaljen. Vi blir nog påhoppade ändå av förståsigpåarna.

Året som gått då? Ganska mediokert år i min värld. Man drog i nödbromsen ett par gånger. Praktiserade som friherre. Medger att det nu efter andra försöket känns riktigt bra. Ta dagen som den kommer. Fylla den med saker som känns meningsfyllda. Kliva ur ekorrhjulet och stå på sidan om. Nästan så att man känner sig som en rebellisk tonåring. Fast i en mer ordnad form. 

Så var det, det där med nyårslöften. Jag kan liksom förstå tanken med att avge ett sådan när allt startar om. Man står på ruta ett och tärningen är kastad. Själv har jag som alla andra misslyckats med mina sista nyårslöften. Vilka dom var? Jo! Börja röka! Sprack redan första dan. Fungerade liksom inte alls. I och för sig lika bra det. Lär inte vara så nyttigt. Sedan refrängsångare i Venezuela. Tränade refränger i flera månader. Men kom aldrig i väg dit trots korrespondens med diverse Venezuela orkestrar. Tror det kan ha varit något med min hälsingedialekt som ställde till så att det också sprack. Men nyårslöften är ju som sagt till för att brytas.

Så man har ju denna dag på sig att klura ut något nytt löfte. Vi får se om det kan bli något!?

Er Högvälborne önskar Er alla Ett Gott Nytt ÅR från The Cave   

 

Skeppet har vänt

 

Nu har skeppet vänt. Vi seglar mot ljusare tider. Känns redan nu i kroppen. Eller kanske man bara inbillar sig. Vad jag inbillar mig är den hysteri som pågår nere i centrum. Snacka om speedade konsumenter. Att vara en lunkande farbror är nästan förenat med livsfara. OK! Att bli omsprungen på trottoarer och gångvägar gör mig inget. Men när det kommer till trappor och rulltrappor då är det mindre kul. 

Har varit där i hysterins kärnpunkt ett par dagar. Lullat omkring så där som farbröder gör. Biblioteket var det lugnt på. Fast det ska det ju vara på ett bibliotek. Tyst och fridfullt. När man går ut därifrån så börjas det. Bokhandeln! I och för sig så köps det säkert vettiga klappar där. Sånt som sätter fantasin i rullning. En stunds avkoppling eller verklighetsflykt om man vill kalla det så, En ganska bra verklighetsflykt finns helt klart sämre alternativ. Blev en bok där. Gick lite väl fort att läsa igenom den. 

Så ett besök på ett nystartat initiativ av en av de föreningar jag är medlem i. Gratis fika. Gratis är gott. Kaffe, saffransbulle och pepparkaka. Trevligt sällskap runt ett bord. Lustiga samtalsämnen. Mescal och AI. På något vis känns dom ämnena ihopkopplade. Blev en hel del snack och googlande om den där larven i flaskan. Dess betydelse. Helt enkelt att den kollade upp alkoholhalten. Var drycken för svag så löser larven upp sig. Sen alla skrönor om drycken dryckens magiska egenskaper.

AI då! Själv är jag som vanligt skeptiskt. Man har hört AI genererad musik. Sett AI generad konst och foto. Hantverk i min lilla värld. När jag fotograferade som mest så sa man att en bild ljuger aldrig. Nu är jag beredd att byta ut aldrig mot alltid. Visst all förändring är skrämmande. Men när man ser en nobelpristagare i en talkshow höja ett varningen finger så tänker man ett varv till.

Ett dygn senare är man nere i Babylons hjärta igen. Trängsel och ännu mer hysteri. Ingrosso brudarna doftar så att man i princip måste gå ner på knä. Krypa förbi för att inte tappa syresättningen  fullständigt. Nu är det inte bara de feminina som smetar ner sig med diverse dofter finns även maskulina parfymmonster. Kanske det där med doftkänslighet också kommer med åren. Tänker att det måste vara extremt på alla skolor med alla dessa dofter. 

Ännu ett besök på bokhandeln. En väldigt trevlig expedit.
-En man med humor, säger hon och ler. Jo så är det säger jag. 
-Det här är faktiskt min favoritförfattare säger hon och fortsätter med har du läst hans sista.
Ja den köpte jag för ett par dagar sen. Men den kändes ofullbordad. Hans bästa är Hämnden är ljuv AB.
Då ler hon och säger det tycker jag med. 
Kan vara ett försäljningstrick. Men det blev en trevlig stund i alla fall. Fler sådana expediter. 

Inköper även ett FIA spel. Saknar 70 och 80 talets timslånga sejourer med just detta spel. OK! Man kan köra den enkla nybörjar varianten också. Men den är för snabb. Strategi är det som krävs. Ställa två av sina pjäser på samma samma ruta för att hindra motspelaren att passera. Hamna rätt i boet och frigång på en tvåa. Just det där med frigången på en tvåa kan vara besvärligt. Motståndaren kan knuffa ut en även där. Ja! Ni förstår säkert tjusningen.

Snart nytt år. Känner på mig att det kommer att bli ett riktigt bra år. Själv tar jag det lugnt i nödbromsens tecken att tag till. 

Er Högvälborne från The Cave

Mot årets mörkaste dag!

 

Vi går mot årets mörkaste dag. Vintersolståndet! Inträffar den 21 klockan 10.19 så då är det bara att vända båten igen. Segla mot ljusare tider. Inse att man förmodligen lyckas med att övervintra ett år till. Vintern blir liksom värre och värre. Förmodar att om jag skulle skriva Det var så kallt idag istället för då på 70-talet. Då skulle det blivit en klart vemodigare text än vad den är idag. Klart man kan filosofera om detta men vad tjänar det till.

Man fördriver dagarna. Tar en promenad. Läser lite. Spelar lite. Sover mycket. Vet inte varför. Precis som om någon sorts stress i kroppen håller på att avta. Förmodligen är det så också! Får ta ett snack med min husmedicus om det. Läkarvetenskapen borde ha ett bra svar!

Det lackas mot jul. Man har börjat ränna omkring för att käka julmat. Visst det är gott. Men intensivt. I den där visan sjungs det ju om att julen varar in till påska.  Förmodligen är eller var det så. Rester i några månader. Sen börjar man om igen med påskmat. I och för sig är det inte lika intensivt som julmaten. Men typ samma upplägg. 

Själv nöjer jag mig med sill, ägg och någon skinkbit att tugga på. Kanske man måste avrunda med någon medicin mot halsbränna eller kanske magsår. Vad vet man! Kanske får kolla med något apotek om försäljningen av receptfria mediciner mot magproblem ökar under julen: 

Er Högvälborne från The Cave 

JULLÅT

 

December! Ingen direkt vinterfeeling har man drabbats av. Så lite trist är det. Man vill ju liksom titta ut och se snö. Kolla termometer och hoppas den visar någonstans mellan minus fem till tio grader. Kräver inge större mängder snö. Men definitivt inte regn och halka. Nästan så man måste börja tro på balkongbiologerna. Kanske dags att klä sig i en jutesäck gå omkring med ett plakat med texten "Slutet är nära" alternativt " Inget idé att måla en båt om skrovet är trasigt"

Det blev en väldigt dyster inledning på detta inlägg. Har säkert med vädret att göra. GRÅTT! Bara därför ska jag efter veckohandeln ta fram färg, dukar och en sjujäkla palett av fantasi i eftermiddag. Världen ska bli gladare och jag går i bräschen! Det Ni!

Den jullåt som jag kluddat till finns nu på alla tänkbara digitala plattformar. Media är tipsade och han som sjunger den har fått en släng åt nerverna. Så marknadsföringen är i rullning. Många nålsögon att ta sig igenom fast optimist som man är så PLÖTSLIGT HÄNDER DET!

Annars är livet som friherre väldigt bekymmer fritt. Vakna när kroppen vill. Ligga kvar och sträcka ut sin lekamen. Käka frukost helt enkelt livet på en pinne. Det enda som är obligatoriskt är promenad stunden. Apropå promenad så hade jag en världspremiär förra veckan. Gåmatta! Har Ni provat en sådan någon gång? Garanterat trist i kvadrat. Min första och sista halvtimmespromenad på en sån. Hjälpte inte ens med musik. Rekommenderas inte!

Nu när man skrivit en jullåt så får man väl stå sitt kast. Fast jag kommer att tråka "Bjällran" ett bra tag framgent. Så här kommer en länk till "Knack" På dörren.

Knack på dörren

 Er Högvälborne från The Cave

En månad har gått!

 

Ja då sitter man här igen. Det har gått en månad sedan jag bestämde mig för att ta en timeout från busskörning. Måste tillstå att det beslutet har gjort att jag börjar hitta tillbaka till skaparglädjen igen. Man är inte lika trött och orkeslös. Livet har liksom återvänt. Har dessutom hittat vardagen också. Att vara friherre har liksom fått åtminstone mig att reflektera över hur man använder dagarna. Visst den här månaden har gått åt till att landa. Landa i sig själv. Med följer frågeställningarna: Vad! Sedan kan Ni som läsare lägga till vad Ni själv tycker är lämpligt.

Har hunnit med att börja skriva artiklar som förhoppningsvis min Ocoole vän i Los kommer att ha användning av. Problemet med detta är att få till möten och snack med musiker. Denna folkgrupp som är ett unikum. Alltid något som ska hända eller håller på att hända! Men jag ger mig inte. Vill ha några artiklar klara så man har lite framförhållning. Som det känns just nu så är två i månaden från och med nästa år nästan over do it! 

Vad mer! Jo har ju producerat ännu en CD! Håller med kamraten Sübäck att det ska finnas fysiska exemplar att håll i. Annars så finns det inte! Så jag har grävt, jävlas med skivtryckeri men till slut så gick alla 18 spåren igenom. Det är musik gjord mellan 2018 fram till dags dato. Ingen stor upplaga utan extremt begränsad upplaga. Så först till kvarn liksom.

Sen har jag mot alla odds skrivit en jullåt! Det såg man inte komma för tjugo år sen. Men plötsligt så händer det. Nu när man hört slutresultatet så vill jag tacka dom som gör den! I och för sig fick jag vara delaktig vid inspelningen. Ett nytt intressant område. Man har ju liksom sin grej i huvudet. Musikerna har förmodligen något annat. Men det flöt på bra. Sen var det sången. När man kastar sig in i swing jazzens värld då är fraseringar viktigt. Så där fick man vara med och styra upp det hela. Med som sagt! Slutresultatet är i mina öron förbannat bra.

 Måste ju nämna tisdagsgänget också. Ett gäng gubbar! Grå håriga eller inget hår också jag! Bara att träffas och lattja musik. Fan! Gitarrer, ståbas, dragspel, banjo, munspel och mandola. Tror det heter så! Osäker men spännande instrument. Dom ska göra en spelning nu på torsdag. Jag har annat för mig men det blir säkert bra. Kul att spela låtar som man mer eller mindre glömt bort.

Nu kommande vecka så ska vi snacka ihop oss med han som leder motsvarande grupp i körsång. Tydligen så ska det bli något samarbete mellan dess gäng. Då vill jag i högsta grad vara delaktig i det hela. Låtval, arrangemang etc! En musikalisk utmaning liksom! Gillar det. 

Några ögonblicksbilder har det också hunnit bli! Mobilens kamera. Får nog börja släpa med mig systemkameran under mina promenader. Liksom lite mer möjligheter med den. Sen målning! Börjar längta efter att sulla runt med färg. Liksom bara låta något komma ut. Sen är det ju som alltid betraktaren som tycker och tänker. 

Så som Ni ser och läser så.....

Er Högvälborne från The Cave

Årets personbästa!

 

Men nu läll! Sovklockan verkar totalt ha pelat ur. Vaknade vid sjutiden. Klev upp och käkade frukost. Tittade ut och tänkte "attans så skönt att slippa gå ut!. Gick och la mig igen. Somnade om och vaknar så där lämpligt sömndrucken tio över ett. Men hallå. Person bästa i år alla kategorier. Förmodligen svårslaget med. Så bara att kliva upp och äta igen. Förmodligen har stressen lagt sig ordentligt i min lilla värld. Befriad från måsten.

Just det där med måsten eller man kanske kan kalla det tvång beroende på vart i livet man befinner sig. Hade en diskussion här i veckan med en gammal kamrat. Han liksom jag befinner oss i samma del av livet. Det där bekymmerfria. Ta dagen som den kommer liksom. Just sådana här dagar känns det extra bra. OK! Jag ska skotta lite snö framför garageporten. Ett sånt där lagom måste. Men vårt snack gick över på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En gång i tiden var vi ju liksom där. Styrd av vansinniga åtgärder. Kallades då för praktik som skulle leda till jobb. Ett i min värld fantastiskt sett att få gratis arbetskraft. 

Den där gratis arbetskraften hoppas ju naturligtvis på att det ska bli ett jobb. Nu blir det sällan eller aldrig det. Så jag forskade lite mer i hela den där karusellen. Forskning resultaten är inte direkt smickrande. Sedan 90-talet är reglerna inte ändrats nämnvärt. Mer än att kraven på den arbetssökande har ökat. Sedan funderar man över varför dagens ungdom inte mår så bra. Man behöver inte vara något geni för att lösa den ekvationen. Ingen av de som jag pratat med har mer ersättning än KAS! Kanske man ska kalla det för KAOS istället.

Med en ersättning under existensminimum kan man tvingas till en praktikplats med två timmars pendlande i vardera riktning. Dessutom betala detta resande själv. För något som inte leder någonstans mer än att utnyttjas gratis. Nu är det inte fel med praktik men reglerna måste ändras! Ett exempel är att de som går ut i praktik ska ha markansanpassad lön för den praktikplats man hamnar på. Visst! Det är säkert en utopi. Men sunt bondförnuft säger mig att de ungas mående skulle bli fan så mycket bättre. Helt plötsligt så borde det bli ett socialt och meningsfullt agerande. Något för våra politiker att tänka på. En lön som motiverar inte en åtgärd som stjälper. BASTA!

Så som friherre kan man ägna sig åt att lösa samhällsproblem. Det får mig att undra om det inte är dags att göra något av det fiktiva partiet SRP (Skitsura Revolutionära Pensionärer) förmodligen en maktfaktor redan på skrivbordnivå.

Er Högvälborne ordentligt utsövd från The Cave