tisdag 17 augusti 2021

Kojdag

 


Det regnar! Vilket sätter krokben på min dag. Men en kojdag är aldrig fel. Man hinner med saker som blivit åsidosatta. Saknar en eldstad. Den förgyller kojdagar med värme, sprak och doft av rök. En kanske primitiv känsla. Sen kommer tanken om vad som föranleder detta eldande och myset består helt plötsligt av en massa jobb. Fast inom en någorlunda modern tid kan kojdagarna bli rätt många. 


Verkligheten är här igen. Alla dom där figurerna som kallas resenärer har nästan ploppat fram. Saknas i det persongalleriet är tonårsplösarna. Men dom kommer till veckan. Parfymmonster och sista sekunden har redan visat sig. Sista sekunden som alltid från sin riktigt griniga sida. Även den osynlige! Den som blir synlig när man passerar i 90 km/h! Somliga lär sig aldrig.

Skolstart till veckan. Per automatik kommer förkylningsperioden. Som om att man inte fått nog av den pandemi som flänger runt.  Detta i kombination med nästa veckas skolstart kommer att leda till den årliga förkylningsperioden. Inte så konstigt alls. Här kommer pleti och kreti inramlande på en och samma gång. Bakteriehärdar från olika delar av landet träffas och mutationer uppstår. Är nog ganska raffinerande att tänka på hur bakterier liksom muterar och förökar sig. Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer. Bakterier räknas till prokaryoterna som även inkluderar domänen arkéer. Bakterier är vanligtvis ett antal mikrometer långa och väger ett antal hundra femtogram. Bakterier kan ha ett varierande utseende, bland annat formade som sfärer, spiraler (helix) eller stavar.
Studier av bakterier kallas för bakteriologi och är en gren inom mikrobiologin. Bakterier kan hittas i alla ekosystem på jorden, i varma källor, bland radioaktivt avfall, i havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Vissa bakterier kan till och med överleva i extrem kyla och i vakuum. I genomsnitt finns 40 miljoner bakterier i ett gram jord och en miljon bakterier i en milliliter färskvatten. Bakterier utgör en viktig länk i näringskedjor, ett exempel är kvävefixering från jordens atmosfär. De flesta arter av bakterier är fortfarande okända för vetenskapen. Orsaken är att de flesta bakteriearter inte kan odlas i ett laboratorium därför att deras tillväxtförhållanden är okända. Vissa bakterier växer enbart under särskilda betingelser. De finns i de mest extrema miljöer – i svavelsprutande undervattensvulkaner med temperaturer över 100°, i heta källor på Island, i saltgruvor och i saltsjöar som Döda Havet, till och med på styrstavar i kärnreaktorer.
Uppskattningsvis finns det 10 gånger fler bakterier än människoceller i en människa, där de flesta bakterier finns i tarmen och huden. Trots att de flesta av dessa bakterier är ofarliga kan de orsaka infektioner.
Nu är det fan i mig dags att runda av och gå ut för att göra något medans man är frisk. Förkylningen kan slå till när man minst anar det! Detta inlägg kan vara starten på hypokondriska tankar. Er symtomfria Högvälborne från The Cave





Allt kom av sig!

  Allt kom av sig! I flera dagar har man kunnat promenare och sett hur våren gjort framsteg. Så vaknar man och drar upp persiennen. Ser det ...