fredag 1 maj 2015

Sista april

Man överlevde! Utan större men och brännskador. Sista april är ett ungdomligt evenemang. Alkohol, majbrasor och smällare. I den ordningen tror jag. Allt var riktigt fridfullt där bakom ratten. Passerade genom landskapet och såg brasor i varierande storlek. Allt från den lilla trädgårdsbrasan. Till den stora dumdristiga skrytkasan. Den som brinner så nära skogskanten. Så där tt minsta lilla felmanöver kan sluta i katastrof.

Klockan 22.00 lämnar jag Ljusdal. Ett antal testereon stinna ungdomar åker med. Ser lugna och trevliga ut. Försöker förstå vart dom gömmer sina kassar när dom kliver in. Då har dom inga. Men fyra mil längre österut ser mittgången på bussen ut som ett läckage i någon vatten ledning. Skillnade är att den här sörjan fastnar man i. Upplyser genom bussens högtalarsystem att nu är resecentrum Hudiksvall den sista avstigningsplatsen på denna tur. På grund av nersölad buss i behov av städning.
Det var den rasten det.

Retur resan desto lugnare. Även nästa tur även i folkmun kallad Con Air förlöper lugnt till Delsbo.Två stycken kliver på. Den ena ser ut att vara hämtad från filmens värld. Rosens namn heller Gökboet. Påstår att han är för gammal för festligheter och dessutom lite berusad. Jag säger inte emot. Blir bara han kvar efter Fredriksfors. Där vaknar han liksom till. Rätt var det är så har han benen ute i mittgången. Stannar till och då finns han inte. Kör igen och varelsen reser sig upp och ramlar omkring i bussen. Säger bestämt åt honom att sitta ner medan bussen är i trafik. Ett par mil innan Hudik skramlar det till igen. Han är borta. Syns inte. Spoky!

Stannar går igenom bussen. Karln finns inte. Till slut hittar jag honom. Han har tryckt ner sig mellan säten och ryggstöd. Tittar på mig och påstår att han är rädd!?
Upplyser honom om att den enda som skall vara rädd här är jag. Bara för att om han inte sitter stilla kan ramla och slå sig fördärvad. Sedan baxar jag lös varelsen och får upp honom på ett säte.

Hinner knapp sätta bussen i rörelse förrän han är upp och går igen. Tålamod! Räkna till tio. Minnst! Då ska han till Bromangymnasiet. Upplyser att dit går inte denna buss utan han får kliva av på annan hållplats. Väl där så blir karln otrevlig. Ska inte kliva ut utan han ska hem. Mitt tålamod är slut så jag upplyser vederbörande att om han inte kliver ut så kommer jag att lyfta ut honom. Han tittar på mig och reser sig upp kallar mig saker som inte lämpar sig i tryck. Ber sedan om ursäkt och parvlar sig ut i natten.

Gruvar mig för hemresan. Men verkar som om stordelen av nattens eldvakter redan åkt hem. Lik förbannat ligger det en pizza i bussen vid genomgång på depå. Ramsadags! Det är bara att hämta skurhinken igen. Det är kul att köra buss.

Lediga funderingar

  Fantastisk morgon. Ledig en onsdag. Var längesedan det hände. Men det är väl så det ska vara för att uppskatta saker. Dom där små detaljer...