Vårvindar. Så där friska som om dom vill blåsa bort vintern här och nu. Inget som jag har något emot alls här vid frukostbordet.
Egentligen borde man ligga kvar i bingen. Slappa och försöka sova en stund till Men kroppen vill annat. Mat och sov klockan. Den där inbyggda mekanismen som blir sämre för varje år. Heller bättre. Skulle vilja vara så där tonårssömning. Sova bort ett dygn. Vakna och vara oförskämt pigg, kreativ och allt annat som man kan förväntas vara efter en sömnperiod.
Med våren kommer också vårbruket. Fälla träd, släpa hem dom, kapa och klyva. In i vedboden, Sedan känna sig nöjd och belåten. Ett arbete som genom tiden har blivit klart förenklat. Tänk denna hantering under 1800 talet. Timmersvans och klyvyxa. Häst och vagn. Idag motorsåg och hydraul kap/klyv och traktor. Många timmars heller dygns skillnad på hanteringen.
Undrar om människor blir förvirrade när det är lov tider. Lov vecka. En del resenärer plötsligt kommit på att dom inte behöver åka till sitt arbete. Stilla undrat när någon tur går tillbaka igen. Visst förvirrad kan man bli. Men tror banne mig att jag håller reda på när jag är ledig och inte.
En som drabbats av total förvirring är en före detta vän. Jag betonar före detta. Där har det förmodligen brunnit i några ledningar. Att personen i fråga är lat har man liksom fått bevisat gång på gång. Nu har han tagit latheten och även dumheten till helt nya nivåer. Kanske borde man kontakta Guiness Record Book så att han kan få en noteringen i den. Så illa är det. Tänker inte utveckla det mer än så här just nu. Avslutar med det gamla talesättet “När dumheten bedrar visheten”
Veckan som sådan. JO vars! Förkylning som däckade mig ett par dagar. Hostmedicin som gjorde att man fick en betongklump som inte ville transporteras frivilligt ut ur rektum. Efter några dagars laxering så släppte dock proppen. Husets bekvämlighetsanläggning minerades och tillträde skedde på egen risk. Nu finns det som tur nog två såna.
Gott igenom pensionen. Ingen munter läsning. Hur tänkte man här. Har liksom inbillat mig att när det är dags så ska man kunna leve på de medel som man samlat genom åren. Så var det en gång i tiden. De fem bästa åren av ens arbetsliv räknades. Så var allt frid och fröjd. Sanningen idag är något helt annat. Ett gott råd till alla runt tjugo år. Börja pensionsspara redan nu. Inga stora belopp. Ett par hundra räcker. Ta ett snack med Er bank. Trygga Er ålderdom.
Ikväll ska vi rocka skjortan av varandra igen. Ta våra låtar till nya höjder. Vem vet kanske vi når nirvana under kvällen. En liten touch av det stadiet lär med all sannolikhet inträffa. Rösten som sådan är inte helt återställd efter förkylningen. Men det får gå.
