Vaknar alldeles för tidigt denna dag. Ropade tydligen hej innan jag var över bäcken. Idag värker rygg, nacke igen. Igår kändes det som om jag var på G ordentligt. Får ta det stilla och harmoniskt några dagar till. Inte göra något överilat. Gjorde jag inte igår heller. Det enda som skedde var enligt ordination att promenera lite försiktigt. Kanske var det promenaden som chockade kroppen. Vad vet man?
Ibland känns det som om man hamnat i ett akademiskt krisområde. Där dumheten går flera mil framför smidigheten. Där emellan så kommer allt annat och gör sig hört. Man blir bara trött.
En vacker vinterdag blev det i alla fall. Runt minus tio och en supportande sol som vid dags datum når över trädtopparna. Ett par månader till och den kommer att stå ännu högre och skänka värme åt oss frusna nordbor.
