Brasan är tänd och kaffet uppslaget. Skummar dagstidningar och inlägg här på nätet. Dagens snackis är förstås melodifestivalen. Hur i hela universum kan något sådant få ta sådan stor plats i media. Tänk bara efter! För snack, IQ snack, Analys av låtarna i varenda jävla radiokanal. Tidningars skriverier någon månad före hela eländet. Någon som har problem med rösten, hälsenan, andedräkten. Vilka kläder som skall användas. Så själva programmet. Glittrigt och några fjantiga programledare som flamsar och försöker vara roliga. Så denna morgon tror jag att minst en fjärdedel av dagstidningarna analyserar sönder ståhejet till molekyler. Så ända fram till mars månad kommer vi att drabbas av produkter som tar sig på blodigt allvar och som grädde på moset kommer sedan OS. Egentligen samma sak. Fast där krävs det mer än snygg outfit och koreografi. Undantaget konståkningen.
Nu oreras det hejvilt att en ballad går till final. I min värld är det inget konstigt. En ballad har alltid längre liv än en pop/schlager dänga. Men huvva! Det skall vara fart, fläkt och glamour i kvadrat. Upp tempo så att G krafterna håller en fast i stolen. Dessutom skall man bidra med licenspengar till allt detta. Borde finns separata kanaler för spektakel. Själv avnöt vi lite schysst film här på Castillot. Såg snabbgenomgången och det enda jag reagerade på var just denna ballad. Tyckte så också för en massa år sedan när en östeuropeisk låt gick och vann hela skiten. Blev förvånad då. En låt som jag gillade i såna här sammanhang! Rubrikerna dagen efter kom från Bert Karlsson som sa “Dessa länder borde inte få rösta. Dom förstår sig inte på det här!”. Min fundering är Vem fan gör det!
