fredag 15 mars 2013

Karamasta & Kyla

Efter en morgontur till Bollnäs med frusna passagerare som sakta tinat upp i den lilla värme som bussen har att dela med sig av. Förundras över om det är något fel med att klä sig efter temperaturen utomhus. Kanske styr trenderna på skolgården, arbetsplatsen, modemagasinet hur man ska se ut. Själv vill jag inte frysa. Att sedan sitta där bakom ratten med solglasögon, vinterjacka och toppluva ser säkert märkligt ut. Men morgonsolen så här års är inte att leka med. Ett vasst snudd på elakt sken. Som ofta ställer till det fast man skyddar sina ögon med just solglasögon. Toppluvan och vinterjackan skyddar mig från att frysa. Ekvatorn ligger fortfarande bra till för att flyttas. Fruktansvärt less allt vad snö och kyla heter.
Några som åtminstone förstått att klä sig ordentligt är våra vänner i Karamasta. Rejält påpälsade med ordentligt nedbäddade barn i tvillingvagn. En tvillingvagn som dom prompt ska ha in i godsbussen. Problemet är bara att den är out of scale! Men se det bryr man sig inte om. Nä då! På den igen. Kanske om vi gör så här eller så här heller möjligen så här. Efter att ha granskat spektaklet några minuter så inser jag att skall vi komma vidare så är det på sin plats med en förklaring att detta inte fungerar! 
Nu kommer nästa lilla grej. Språket! Vi pratar ju inte samma språk. Så efter mycket pekande och gestikulerande så förstår dom att dom måste ta barnen ur vagnen. Bära in dom och placera dom på ett säte. Nästa problem blir att få lös vagnen som dom med förenade krafter kilat fast i dörröppningen. Sen skall denna deluxe variant av barnvagn fällas ihop och placeras i något utrymme för bagage under bussen. När detta är klart så kommer biljett stöket. Då skall rätt kort letas fram och sedan måste ju barnen passas så man går en och en. Under tiden så börjar man titta på hur man ligger till tidsmässigt. Inte på plus avdelningen om Ni förstår. Så vid det här laget har man både tidtabell och vetskapen om att dom här skall ju kliva av också. Samma process fast tvärtom förutom att barnvagnen inte sitter fastkilad i någon dörr. Måste säga att det händer nya saker varje dag i princip i detta yrke. Någon av mina kollegor nämnde att dessa människor inte har något tidsbegrepp. Huruvida detta är sant heller inte kan jag inte svara på. Men mycket lugnt tempo är det i alla fall. Tänker närmast på filmerna Gudarna måste vara tokiga.
Återstår att se vad resten av dagen har att bjuda på. Risken är stor att fler av denna sort kommer att drabba mig under eftermiddagen. Kanske veckan toppas av Pastor Promille som vill hem till Norehof och inte helgen nattvard upphöjt till fem eller mer. Prata i tungor kan han redan så en mer from och rättrogen herres tjänare får man nog leta efter.

Allt kom av sig!

  Allt kom av sig! I flera dagar har man kunnat promenare och sett hur våren gjort framsteg. Så vaknar man och drar upp persiennen. Ser det ...