Julafton

Så var då hela härligheten överstökad. Stinn som en björn inför vinteridet efter julmaten. Släpar man sig upp för trappan pustande och frustande som vargen i tre små grisar. Börjar stönande att böja mig ner för att ta upp de klappar som finns under trädet. Det blev en tall i år igen! Tror att min bättre hälft lurade mig att ta en sån. Mest bara för att vår väg är kantad av granar. Tyvärr ingen tall i dikeskanten inte. Med det snödjup som råder här i kring nu så är det banne mig inte kul att plumsa i snön inte. Släpa sig ut med motorsågen. Försöka lista ut vilken tall som är snyggast under de snö tyngda grenarna. Kapa ner den och släpa sig hemåt. När man väl är hemma och trädet har tinats av så konstaterar man att det är tammefan det fulaste som man släpat hem någon gång. Skulle villa kalla den för en hörntall. Mest för att den i princip inte har några grenar på ena sidan. Det såg man inte i skogen inte. Nåväl! Nu står den där i alla fall och har röda kulor på sig. Ska vi sen dansa runt den så blir det någon sorts oval dans.
Gjorde en lov på byn också. Tre vise män höll på med någon sorts ritual. Snackade om att en stjärna synts på himmelen och att  det var dags att dra till handelsboden för att inhandla guldnougat, röka & myrr. Insåg att diskussionen låg lite utanför min sfär så jag skyndade snabb därifrån. Sa inte ens god jul, Det gjorde förövrigt inte dom heller. Så det spelar ingen större roll tycker jag.
Lite längre upp i backen så möter jag Backus. Stannar och byter några ord med honom. Han berättar om sin dotter som i somras tyckte att han kunde köpa ut åt henne på bolaget. Strong som han var så svarade han henne: –Nej! du är inte tjuga än. Så det går inte alls.
Dottern kontrade med att: –Då fixar jag hembränt istället!
Backus svarade: Det är bra det med. Och så är det närproducerat.
Därefter var diskussionen över. Något för systembolaget att ta efter i sina kampanjer kanske. Avsnoppande och bra. Dessutom fick jag mig ett gott skratt. Barnpsykologi på hög nivå.
Så var det då dags att titta in hos Maja. Ni vet hon med kalendern. Ja! Även hennes slutade den 21/12. Så det var med lite spänning jag knackade på för att eventuellt få läsa en fortsättning.
Maja svarade bara. Nä du! Den fortsättningen får du allt fixa till själv. Jag är ingen guru. Dessutom skall man inte tro allt vad man läser. Så skrattar hon. Så där som bara kloka tanter kan.
På hennes bord ligger postIt block i olika färger. Hon dekorerar och skriver siffror blad efter blad medans vi dricker en kopp kaffe. Min nyfikenhet blir större och större och jag håller på att spricka. Till slut tar jag mod till mig och frågar vad hon håller på med.
-Jo min kalender tog ju slut som du såg sist du var här. Så nu gör jag almanackor åt mina barn och barnbarn i stället.
Blir full i skratt och på ett attans bra jul humör.
Så jag får önska Er alla som läser detta en riktigt god jul och en god fortsättning på den: