Allt försvinner!

Allting försvinner! Har Ni slagits av den tanken någon gång? Konstaterar att det är bara så. Plötsligt så är det borta. Den där lilla stunden, tanken, känslan etc borta! Vad menar han nu, tänker Ni efter att ha läst dessa rader. Jo! Vi börjar så här!
Den framtidstro som man hade när skolklockan för sista gången ringde ut och den frihetskänsla man kände. Borta! Försvann liksom bara efter någon minut, timme heller dag. Kvar fanns i alla fall framtidstron. Den finns faktiskt fortfarande kvar. Fast runt den 25:e varje månad ger sig den iväg på någon utflykt för att återvända med nästa månads lönekuvert!
Alla vänner/kamrater från skola, militära och andra så kallade milstolpar i ens liv. Vart tog dom vägen? Borta!
När man satt där i sommarkvällen och inmundigade en mellanöl inköpt på närmaste matbutik med några polare. Mellanölet borta. Butiken nedlagd och polarna skingrade för vinden. Borta!
Alla brudarna! Dom som ropade in en när man gick förbi. Borta! Ingen har ropat in mig på någon spontanfest de sista 25 åren i alla fall.
Ser man istället det hela ur en annan synvinkel så har det tillkommit en massa saker också. Miniräknaren t.ex attans mycket klämmigare än en räknesticka. Datorer, mobiltelefoner och ett allt snabbare nyhetsflöde. Nu mera hinner saker nästan bara uppstå för att i nästa ögonblick vara, ja just det! Borta! I natt så försvann de sista av sommaren 2012. Borta! Ett minne bara. Att bevara både bestående av ljusa och mörka minnen. Pusselbitar som fattas. Borta!
Undrar vad som kommer att försvinna nästa gång? Ser i alla fall fram mot våren 2013. Då man kan titta ut och säga. Nu är snön och kylan borta!